Som dem flesta vet kommer jag från en kristen familj och släkt, jag är uppvuxen i kyrkan eller vad man ska säga, gick på söndagsskolan när jag va liten och var med på barnaktiviteterna. Min pappa är som jag berätta pastor å har varit det sen 96??

Sen är ju frågan vad tror jag på? är jag också kristen?

svaret är: Ja det är jag. Jag har däremot alltid varit kristen på mitt egna sätt eller vad man ska säga, jag är lite emot dem där normerna som kristna (äldre) har byggt upp att man ska va si å så, å man får inte säga så och man ska inte göra de osv... Så jag har gått min egna väg lite grann..

När jag berättat för folk att jag är kristen har jag ofta fått ett va? du? och så tänker man shit har jag betet mig som en sjuk okristen lixom, men sen har man fått ett positivt va å inte ett oj shit..
Jag har fått höra flera gånger å va skönt, trodde det bara var dem där stela typerna med konstig klädsmak som går runt och är helt ordentliga hela tiden, dem tycker helt enkelt att det är bra att en person som är som jag kan va kristen liksom... Man kan gå ut på krogen och dansa och dricka alkohol och inte alltid vara perfekt... Sen kan jag ju erkänna att jag kanske inte lever helt rätt utifrån bibeln som man ska, men det är oxå en tolkningsfråga tycker jag faktiskt..

Ne så min tro är på gud och jesus i kristendomen helt enkelt, jag har gått tebax här i karlskrona mer till en kristen livstil än vad jag levde i örebro, det kan jag helt klart säga.

Några frågor?